Kampen mot bulimi

Livet som ätstörd. Med lite tillbehör.

Sanningen i vitögat

Publicerad 2012-10-29 09:07:00 i Allmänt, bulimi, tankar, vägen till frisk,

Vaknade idag. Lite svullen om magen. Ja jag är en slav och ägs av en bit glas så jag var givetvis tvungen att ställa mig framför fanskapet och granska mig själv. Jag är svullen om magen men det tror jag beror på att jag åt middag klockan halv elva elva tiden igår kväll. Men det kunde jag bortse från eftersom det inte är nåt dåligt. 
Och jag konstaterade att jag INTE längre är svullen av allt vätska. NU förstår jag verkligen varför bulimiker har så svårt för att sluta spy. Dels på grund av ångesten men också ångesten som uppkommer när man låter bli att spy och man sväller upp direkt. Hej vattenballong, typ... Inte så jättesexigt. 
Så fort man låter bli att spy och börjar äta så känner man sig som en vandrande valk och då får man ju panik, det sista man vill är ju att gå och bli tjock. 
 
Hur kan jag vara så säker på att det är vätska? Om du står och slår dig själv lite lätt på magen där du anser är fett. När det dallrar och det liksom blir som vågor, då är det vätska. Fett är mer kompakt och dallrar inte. (Jämför vatten och olja)
Har man spytt dagen innan och inte hunnit lägga på sig vätska så dallrar det inte lika mycket, det liksom är lite "fast", då är det fettet du ser. Och alla vi behöver fett på kroppen! Speciellt vi kvinnor. Underhudsfett behöver vi, överflödigt fett är inte alls nödvändigt och det kan vi ju undvika.
 
Ska ta en resorb nu och hoppas på att jag inte drabbas av huvudvärk för jag är uttorkad. Det gör ju att jag tappar lusten och kontrollen. Även om jag simmar runt i sjuka tankar finns det ju en del av mig som fortfarande är frisk och jag försöker agera efter de friska tankarna så gott jag kan.
 
OCH IDAG ÄR DET MÅNDAG!!! Hoppas hoppas hoppas hoppas boken kommer fram till mig! 
Kom till mamsen nu!!!
 
Sista chansen att plugga till tentan imorgon. Känn ingen press alls............

När man inte riktigt vet...

Publicerad 2012-10-28 17:43:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

... vad det är man egentligen känner. Det pendlar upp och ner hela tiden. Varje stund som kommer är lika med ett blankt blad i mitt liv. Jag köpte godis för tentaplugg brukar vara kopplad till godissnaskande, det här är något alla studenter känner till. 
Sagt och gjort. Satt och snaskade på godis. Och nu när jag pluggar och går igenom gamla tentor känner jag ångesten torna upp. Pluggångest, tentaångest.
 
Jag kom hem och var så nöjd med att jag gjort bra saker idag. Ätit bra och inte slarvat så mycket. Men nu orkar jag inte bry mig längre. Jag har skakat till och från helt utan anledning men nu är det en stor knut i bröstet, jag får nästan kippa efter andan. Tanken på att jag behöver laga middag gör mig ångestfylld, hur ska jag hinna? Det är så mycket känslor som jag inte ens kan ta till mig och hantera dem. Jag blir bara stressad av blotta tanken att jag har lite saker att göra hemma som jag känner jag måste fast jag vet att jag inte måste. 
 
Nu vill jag ha kakor. På med masken med andra ord... 

Ännu mer självhat...

Publicerad 2012-10-28 10:07:25 i Allmänt, bulimi, tankar,

 
Vaknade och kollade mig i spegeln, den förbannade spegeln. Ska ta ner den idag. Om jag orkar. Vet bara inte var jag gör av den sen. Skiter i om jag får 7 års olycka om jag krossar den. Fan, hela livet har varit en enda stor olycka med goda inslag. Inte tvärtom. Känns det som. Så jag fortsätter gärna på det temat om priset är sådant för jag krossar skiten. Kan ju knappast bli sämre.  
 
Önskar nästan att jag spydde igår efter chokladen. Nu är jag mer uppsvälld än någonsin. Magen står ut. Jag tittar på min sargade arm och tänker att nu får jag fortsätta på insidan för att "få plats". Vädret är fint. Jag tvättar. Jag gör nåt vettigt. Men ändå känns det... skit? Jag har svårt att fokusera blicken, det känns som om den inte får grepp på nåt. Bara flackar runt. 
 
jag. är. trött. 
 
 
PS jag har ändå ätit frukost.

Not enough.

Publicerad 2012-10-27 22:58:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

 
'
Först nu börjar jag repa mig lite efter de här hemska dagarna. Känns som jag gått runt i en dimma och mått skit. Har iallafall inte skurit mig sedan i onsdags om jag inte nu minns fel. Just nu sitter jag här vid ganska gott mod. Har ätit alla mål som jag skulle gjort, inte fuskat. Idag har jag inte spytt och ätit bara 200 g choklad. Har ont i halsen och i munnen efter kräkanden de senaste dagarna och inte haft lust att engagera mig så mycket i mat, mest tagit nåt och ätit bara för att inte gå ifrån matschemat. 
 
Idag har jag orkat plugga och sen ta en längre runda med hunden, det var längesen. Jag har börjat känna att jag får tillbaka energi. Men självförtroendet är verkligen i botten, det är som ett jävla skämt. Jag har inte ens tentaångest för NU är det inte värt det, jag har tillräckligt med ångest. Pluggar bara så gott jag kan sen får jag skriva vad jag kan på tentorna.
 
Just nu hatar jag mig själv så jävla mycket. Känner mig som en stor jävla fet valross. Vill bara gråta och lägga mig i fosterställning och hetsäta en stor jävla påse choklad i nån form. Jag är så trött på att aldrig kunna vara snäll mot mig själv. Jag vill gå och kräkas (varför vet jag inte). Jag vill skära mig bara för att. Men jag gör inte det för nu är det inte okej. Jag vet att jag känner mig som en stor jävla valross för jag spyr så jävla mycket och kroppen tar alla sina chanser den kan till att suga åt sig så mycket vätska som möjligt. Jag hatar att jag ser så jävla uppblåst ut jämt. Jag hatar att vara sugen på allt möjligt.
 
Trots den här negativa texten så mår jag inte så jättedåligt (Läser texten en gång extra och tänker "Haha, det där var ju jävligt motsägelsefullt", men ja, kanske ett tecken på labilitet helt enkelt). Tankarna kommer och går. Jag känner mig så otillräcklig och så värdelös. Jag är bara trött på livet. Jag vill bara somna och inte behöva vakna. Sova bort en tid. Starta om på nytt. Men å andra sidan vill jag inte alls starta om på nytt. Vänner har jag ju här, även om vi inte håller så mycket kontakt. Mycket är på grund av att jag dragit mig tillbaka och är hellre hemma. 
 
Mitt mående kan vi kalla för likgiltigt just nu och att mitt huvud är åt helvete. Det känns som att kroppen och knoppen inte alls kan samarbeta på nåt vis. Ville så gärna sticka och träna idag men jag hetsåt och spydde TRE gånger igår kväll. Så nej jag valde att äta kvällsmackor och sen lägga mig. Samma sak idag. Ingen träning den kommande veckan heller. 
 
Jag får prioritera för att orka med allt. Försöker göra saker som ger mig glädje men det är ju inte lätt alla gånger. Det är också jobbigt att må skit, se sig själv i spegeln och försöka rätta till det som ser åt helvete ut. Försöka se ganska söt ut men ser bara alla skavanker i ansiktet. Jag VET att ingen märker dem lika mycket som jag själv. Men jag kan bara inte låta bli att hata mig själv, se mig själv förfalla och ens tillåta mig att göra det för jag inte klarar av att hantera mina känslor. 
 
Sen när jag väl gått ut sätter jag på mig en mask. INGEN skulle misstänka att jag mår så dåligt som jag gör. De jag berättat för har blivit väldigt förvånade. Jag är så jävla bra på att ljuga. Jag hatar att ljuga. Men vad gör man om man inte vill gå ut med att man är en självskadande labil bulimiker? 

Dagens resume!

Publicerad 2012-10-24 23:01:39 i Allmänt, bulimi, feelgood, vägen till frisk,

Hetsåt två gånger, inga stora mängder (YES!) och spydde bägge ggr. Skar mig tre gånger totalt varav en gång ofrivilligt när jag försökte bända upp tonfiskburklocket med fingret istället för nån kniv (smartskalle där!)
 
Och... Får vi be om ett trumvirvel?
 
*trumvirvel*
 
Idag har jag ätit FEM mål! RIKTIG mat!!!
 
Frukost+mellanmål (då det var sen frukost)
Havregrynsgröt med mjölk och sylt, 2 skivor filmjölksbröd med smör och ost
Lunch
Äggomelett med skinka
Mellanmål
Keso med blåbär
Middag
En portion tonfisksås med pasta och broccoli (dog godhetsdöden här, jag lagar ju så god mat!)
Kvällsmål
Keso med hallon 
 
Att jag hetsåt skiter jag i eftersom jag skakat av ångest hela jävla dagen. Jag har ätit som planerat. Och det ska jag fortsätta med. Det är så mycket mat men det är visst normalt. Jag vet ju knappt hur man äter för att stå still i vikt. Men ÄTA, det ska jag. 
Jag är nöjd med dagen ur matsynpunkt. Det är ett steg FRAMÅT!
 
Jag är på väg att ta tillbaka mitt liv! Som min pappa och en annan vän sa idag (märkligt att bägge sa det idag): "Du är en riktig krigare!" 
 
 
PS. Min kompis säger att jag är sjukt labil. Jag borde ta upp det här med min läkare på psykiatrin nästa gång. 

Lunch intagen som planerat

Publicerad 2012-10-24 12:06:00 i Allmänt, bulimi, tankar, vägen till frisk,

Och jag skakade av ångest. Hatar känslan av att vara mätt. Känner mig så svullen och äcklig. 
 
Men... man har två val. Antingen hoppar man från en klippa ner i vattnet. Eller så klättrar man ner för att känna på vattnet först. För mig som bulimiker och sen tidigare gamla tankemönster är livet ofta svart/vitt. Allt eller inget. Så därför väljer jag att hoppa. Följa matschemat. Om jag börjar smyga in mat kommer jag ligga på för stort underskott och kroppen kommer bara skrika efter hetsätning. Knoppen orkar då inte och viker sig.
 
Till lunchen gjorde jag äggomelett med skinka. Planen är att äta lite keso med bär till mellanmål. Även om jag har ångest. Skillnaden från den tidigare ångesten är att jag inte längre har hetsätningsångest utan ångest för att äta. 
 
Målet just nu är att äta alla mål som planerat. Oavsett om jag hetsäter/kompenserar.
 
Får jag igång ätandet så kan jag börja träna igen, det hade varit guld!!! 

Tiden går fort.

Publicerad 2012-10-23 00:19:00 i Allmänt, bulimi, feelgood, pepp,

Hade tänkt uppdatera under kvällen men slutade med att jag hetsåt och spydde (men jag skar mig inte!!! Inte rätt dag idag för sånt). Och sen städade jag. Ska ut med soporna nu när jag ändå ska ut med hunden. Skönt att ha fått dammsugit lägenheten, hade tänkt göra det igår.
 
Får ta utdraget från gårdagen imorgon istället.
 
Imorgon är en annan dag. Nu är jag helt plötsligt jävligt sugen på att trotsa mig själv. Och belöningen blir TRÄNING!!! Borde vara en fin belöning med tanke på hur mycket jag saknar det. 
 
Hittat några matschema för bulimiker som i stort sett är identiska så jag ska prova följa den. Imorgon startar jag dagen med proteingröt. Oavsett hur jag mår. Och jag ska laga tonfisksås med pasta till middag. MAT!!! GUD VAD JAG VILL HA MAT! Jag är så trött på alla sockerbombar jag stoppat i mig och sen skickat till vattenklosetten... Hoppas nästan på att jag utvecklar nåt slags äckel- och hatkänslor gentemot dem. Men det är nog svårt med tanke på vilken godisgris jag är. Suget kommer ju tillbaka på nytt.
 
Tanken med träning som belöning är för att börja tänka att jag äter för att träna. Inte tvärtom som jag gjort så himla länge. Måste vända trenden och minska på antalet hetsätardagar. Nu äter jag av alla möjliga anledningar. För jag är trött, för jag inte bryr mig eller för jag är uppgiven. Jag skiter just nu i att jag är svullen. Äta ska jag göra imorgon: Skiter i ångesten. Sköter jag mig imorgon kanske jag kan gå till gymmet på onsdag. Hade varit jättetrevligt!
 
PS. Note to self: Att äta pizza för att sen lägga den var en dålig idé, ska aldrig mer äta pizza på det viset. Inte ok. Aldrig blanda in mat i skiten. 

Lördag idag...

Publicerad 2012-10-20 16:00:00 i Allmänt, bulimi, ångest,

Jag funderar lite på om jag vill ha en hetsätarfri dag idag också. Eller om jag inte orkar idag. Huvudvärken pockar på, jag vill ha glass och choklad. Och ett rör pringles med paprikasmak.
Och en pizza! Med pommes på... 
 
Men som vanligt tror jag att jag avstår pizzan. Eller ja, tja, vi får se när jag väl är i affären, det blir i sådana fall en fryspizza tror jag. Palla betala över 50 spänn på en pizza. Det blir ju redan dyrt med allt skräp jag handlar, tyvärr...
 
Sitter och skakar, men vet inte om det är för jag bara ätit frukost vid 12 tiden eller om det är för jag har ångest. 
 
Jag bryr mig nog egentligen inte... Jag orkar nog egentligen inte bry mig, nu vill jag verkligen ha choklad. Jag orkar inte heller äta vettigt just nu, har för mycket disk, orkar inte fixa mer disk. Orkar inte laga mat. Trött. Så då blir det väl så här... 

Vågar man...?

Publicerad 2012-10-19 16:17:00 i Allmänt, anorexi, bulimi, feelgood,

Tanken om att jag ser fet, ful och äcklig ut imorse har lett till att jag chansat och valt att gå utan mat alls... 
 
Klockan är över fem. Jag ska snart ut med hunden på promenad.
 
Och jag har ätit... taaadaaa... INGET! INGET idag. Mer än mina tabletter som jag höll på att glömma bort. 
 
Jag är hungrig just nu. Men vet inte om jag vågar äta. Var iväg och köpte hundmat och kände att jag inte behövde stanna på vägen hem för att handla lite skit. Så nu har jag gått på fasta hela dagen och känner oro över att om jag äter så blir det inte en hetsätarfri dag idag. 
 
Min kompis berättade vad hon hetsåt igår kväll. Jag blev inte ens triggad, inte sugen. Ringmunkar. Nja, jag är nöjd. Choklad? Nja... Nä. Salta chips, där ryckte det lite i salivkörteln men känner att jag står ut utan dem. 

En kram till mig själv

Publicerad 2012-10-18 23:42:00 i Allmänt, bulimi, tankar,

Stannade till på en parkbänk på kullen när jag var ute. Satt och storgrät. Var så himla ledsen över allt möjligt.
 
Så trött på skiten. Så trött på livet. 
 
Ändå tacksam för det finns folk runtomkring mig. 
 
Fixat backup till hunden. Tror jag får vara beredd på att lägga in mig snart. Känns som jag närmar mig mitt sammanbrott jävligt fort. 
 
7Eleven har öppet. Jag funderar på att gå dit och köpa nåt. Men är det värt det? Dyrt där ju. Tror jag får städa upp här och sen lägga mig istället. 
 
Hade också första paniksångestattack på över ett år nu.
 
Hoppas på att kunna fasta imorgon. Kommer säkert misslyckas bara för att... Hetsäter jag EN gång så är jag nöjd. Hetsäter jag TVÅ gånger tar jag mig till sjukhuset och lägger in mig tror jag. Orkar inte spy. "Har mat" upp i halsen just nu också. Vidrigt. Äckligt. 
 
Slut på babbel.

Oj oj vad det svänger alltså...

Publicerad 2012-10-18 15:54:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

Började överväga vid lunchen att jag skulle iväg och springa ikväll ändå, satt då och åt kvarg. Planerade NÄSTAN för att äta pasta med tonfisksås, något jag verkligen tycker om.
 
Men under eftermiddagen blev jag bara tröttare och huvudvärken starkare. Så här sitter jag med löpsug lika med noll och matsug lika med noll. Jag måste ta mig till Maxi sen, bara för mina piller är slut och jag måste ha dem ikväll. Så det blir... Trumvirvel... Jovisst hetsätning. Bara för jag har nåt slags tvång att handla skit när jag väl handlar.
 
MEN, icke att förglömma. Jag klarade gårdagen utan att hetsäta. Det betyder att jag kan fixa det igen!
Med andra ord har jag inte ångest just nu egentligen. Bara bra jävligt trött på allt. Hade jag inte varit tvungen att gå till Maxi idag så hade jag med stor sannolikhet skitit i det. Jag önskar att jag hade förmågan att möta mina egna känslor. Men det är så mycket enklare att gömma sig bakom skiten. 

Och så vände det igen

Publicerad 2012-10-18 11:13:01 i Allmänt, bulimi, ÄS,

Jag vaknade alldeles för tidigt. Somnade om vid nio bara för jag vägrade gå upp. Vaknade vid tio och kände att dagen var... Ja nåt var det iallafall. Vad kan jag inte sätta fingret på.
 
Helt ärligt, hela kvällen igår tänkte jag bara på att spy. Ville spy. Ångest. Spy och spy. Men jag besegrade det iallafall och det är huvudsaken. 
 
Idag är jag trött och har huvudvärk. Det är torsdag. Torsdagslöpning. Men jag får nog ta bort det från kartan, känner mig klen och tjock idag.
 
Åt ägg till frukost. Jag och mina ägg. Kände lätt mättnadskänsla nu och jag vill bara spy. Känner mig tjock. Eller jag vill egentligen äta en massa först och sen spy. Fantasierar om ringmunkar och ballerina kladdkaka. Helt sjukt. Pizzan är jag inte längre lika sugen på. Men pommes vill jag ha... skiter i pommes idag. Inte värt det. 
 
Skräp. Gå och dö? 

Äntligen!

Publicerad 2012-10-17 16:53:00 i Allmänt, bulimi, psykvården, vägen till frisk,

 
Min sjuksköterska ringde, precis som avtalat. (och här fortsätter min obefintliga tillit till psykvården stiga)
 
Jag har fått en läkartid på ätstörningsenheten den 9 november! 23 dagar förvisso. Många dagar att hetsäta och kräkas på. Och svälta. Men nu är stenen i rullning. Det var en stor och tung jävel att sätta i rullning. Men jag lyckades!
Fastän jag sitter och äter dagens andra mål som består av kvarg och hallon sitter jag och skakar. Jag känner inte riktigt behov av att hetsäta just nu. Det är kallt i lägenheten men jag fryser inte. Jag bara... skakar? Kan vara ångesten. Men den är i sådana fall inte identifierbar just nu. Kanske att jag åt kvargen. Och inte såg till att jag fastade helt. Men jag hade ju inte planerat ett skit idag, så jag kan inte längre se intaget av kvargen som ett misslyckande. Jag sa ju inte heller att jag skulle fasta. Därmed basta. 
 
Föreläsningen idag kändes bra, för första gången på länge. För första gången satt jag inte och funderade på vad jag skulle hetsäta. Inte heller vad jag skulle äta. Eller okej, jag funderade på om jag skulle äta lite kvarg när jag kommit hem eller om jag skulle vänta tills middagen ikväll hos kompisen. Men bestämde mig för att minska på risken för hetsätning, vilket betyder att jag ska försöka äta. Idag vill jag inte spendera en enda krona. Sen lämnade jag saken och fokuserade på lektionen.
 
Nu ska jag ta ut mig själv och min härliga vovve på en skön promenad innan jag beger mig till middagen. 

Kan man bli frisk?

Publicerad 2012-10-17 11:34:22 i Allmänt, bulimi, vägen till frisk,

Satt och googlade bilder, använde orden "wellness", "healthy" och där tog det stopp. Jag blev bara irriterad.
 
Jag sitter och stirrar på frågan jag ställt i rubriken. För stunden har jag lämnat det töckenet jag vandrade runt i igår. Ångesten krafsar inifrån men för stunden ignorerar jag den. Jag har ätit ett par ägg till frukost.
 
Tittar man på alla bilder jag fått upp är det bara en jävla massa grönsaker som dyker upp, springande människor och alla ler så äckligt mycket och verkar så äckligt lyckliga. Till och med en joggande FAMILJ! 

För mig är det inte lika med att vara hälsa att leva på enbart grönsaker (om man nu inte är vegetarian/vegan). Det är inte heller lika med att man joggar. Det är inte heller att gå på SPA och få sköna behandlingar.
 
För mig är man hälsosam och frisk när man inte tänker på allt man äter, när man inte räknar kalorier och oroar sig för att antingen få i sig för lite eller för mycket. Tränar för att må bra, det kan vara allt från enbart vardagsmotion till att träna 6 dagar i veckan, viktigast är det att kunna koppla av och strunta i träningen utan ångest eller känna sig nedslagen på något vis. En behaglig livstil och balans mellan ätande och träning samt man unnar sig saker utan att känna något negativt inför det. 
 
Och nu... Kan man bli frisk från ÄS? Bulimi i mitt fall... 100% frisk tror jag inte på. Men det för oss till andra frågor. Hur definieras "frisk" egentligen? För visst kan bulimiker och ätstörda bli friska! Hur då? Genom att ta makten över sjukdomen. Även om återfall alltid kommer finnas. 100% frisk i mina ögon är att man aldrig har återfall. Man är helt fri från tankarna etc. Men så är det inte i verkligheten. 
 
Nu, bara för jag vill ha en bra dag idag och vägra hetsätning och kräkning (jag säger inte jag inte får men jag VILL INTE idag. Händer det så visst men jag VILL INTE) skriver jag det här som en del av rehabilitering. 
 
Frisk från bulimin är jag när jag
Inte hetsäter och kräks oftare än en gång var tredje månad.
Kan äta vanlig mat och vanliga portioner utan att få ångest
Är viktstabil på normal kost
Kan äta godsaker med måtta
 
Det är iallafall min bild av vad som innebär att vara frisk från bulimin. Och om alla punkter inte uppfylls när jag väl är där är det okej också. Idag är dagen då det är okej att vara grå. 
 
Nu är klockan halv tolv. Och jag känner för att läsa lite i mina ekonomiböcker och så kommer det bli. Det är lika bra att läsa lite, tentorna kommer ju snart. 
 
Ha en fin dag. 

Gått runt i en tjock dimma

Publicerad 2012-10-16 22:08:00 i Allmänt, bulimi, psykvården,

Det blev ingen skola för mig, somnade kl ett och vaknade kl tre, tog ut hundarna och sen ville jag hetsäta.
Men tiden passade inte så jag fick vänta tills ikväll. Blev två omgångar. Minns inte ens varför jag stack för att handla. Är nog för jag var trött och uppgiven helt enkelt. Det var nog inte nödvändigt men ändå nåt tvunget. 
 
Nu ska jag sätta på en film och somna till den. 
Och aldrig mer ta ångestdämpande. Det sabbar ju min skolgång för fan. Tenta om 2 veckor. Jag måste ju börja plugga men det går ju inte att lära sig ett skit när det är så här.
 
Imorgon satsar jag på en hetsätarfri dag. Är ju bortbjuden på middag, jag både längtar till och fasar inför den. Jag är livrädd att hon ska lägga upp en jätteportion och säga "Här har du en normal portion mat". Jag kommer ju inte tro henne. Jag är livrädd att hon ska woka grönsakerna och kycklingen i mycket olja. Men imorgon tänker jag rusta upp mig för en mindre strid. 
 
Jag är trött på att jag hela tiden tänker på mat. Jag har fått en dille på kebabpizza med strips. Det blir nog det när jag ska hetsäta nästa gång. 
 
Var i färd att leta efter en liten anteckningsblock på Maxi, för att ha den som stöd. Men jag hittade inte ett litet nog. Så får försöka ta mig till stan och se om jag hittar nåt där. Den ska passa i fickan är tanken. 
 
Jag orkar inte kräkas varje dag. Inte okej heller... Måste fixa det här på nåt vis. Visa att jag har viljan men inte verktyg och redskap för att bli frisk än.
 
Jag fick inte tag på sjuksköterskan på VPM idag, inte ringde hon upp heller. Så då är det bara att vänta tills imorgon. 
 
Nu ska jag somna lite. 

Om

Min profilbild

Den här bloggen handlar i stort sett om bulimi och övrig problematik kring ätstörningen och ångest. Hur det fungerar i vardagen. Jag är student och har en hund samt ett brinnande intresse för träning. Hur ska jag orka med allt? Meningen med den här bloggen är att visa sjukdomens sanna sida men också hur jag kämpar för att bli frisk. Det finns bloggar där det mest handlar om tillfrisknande och tanken är att det ska vara feelgood-känsla i hela bloggen eller bloggar som visar den mörka sidan av ÄS men bloggerskan har inte varit i stånd att söka hjälp eller inte fått hjälp än. Jag ville kombinera bägge för att ge ökad förståelse i hur tankarna kan dåna som en stormvind i huvudet på en och man bara önskar att det var en ljummen bris. Jag tampas just nu med vården, har inte fått hjälp än och håller på med självhjälp just nu.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela