Akuten nästa
Det blev två omgångar på raken. Spydde och spydde. Munhålan gör ont. Jag mår illa. Jag hatar mig själv.
Stod framför spegeln på toaletten och ser en olycklig och blek tjej. Med chokladklet runt munnen. Spyfärdig. Det är inte längre något liv i de där ögonen.
Spydde, grinade, spydde. Grinade. Under andra omgången ringde jag sjuksköterskan. Sen psykakuten.
Nu har jag maniskt skurit mig och städat undan allt. Allt åker ner i soporna nu. Och jag dammsög. Bara för jag skulle gjort det enligt planerna. Nu får jag ta ut hunden en kort sväng och sen sticka till akuten.
Nu har jag maniskt skurit mig och städat undan allt. Allt åker ner i soporna nu. Och jag dammsög. Bara för jag skulle gjort det enligt planerna. Nu får jag ta ut hunden en kort sväng och sen sticka till akuten.
Det här livet är inte värt att levas. Ett helvete jag inte önskar en enda människa. Jag förlorar bit för bit av mig själv till bulimin. Jag är trött. Jag är trött på alla tankar, alla känslor.
Det blir nog en lång promenad senare ikväll när jag kommit hem igen. Inläggningen kommer inte på tal för mig. Akutbesöket jag gör nu är för att påskynda den här jävla skämtet. Så jag får hjälp NU.
