Besviken.
Hemma igen. Ångest. Missnöjd med inläggningen. Slöseri med pengar.
Kunde inte somna inatt, klottrade ner lite i blocket, delar med mig av texten sen. Nu måste jag till skolan.
Lördag idag...
Jag funderar lite på om jag vill ha en hetsätarfri dag idag också. Eller om jag inte orkar idag. Huvudvärken pockar på, jag vill ha glass och choklad. Och ett rör pringles med paprikasmak.
Och en pizza! Med pommes på...
Men som vanligt tror jag att jag avstår pizzan. Eller ja, tja, vi får se när jag väl är i affären, det blir i sådana fall en fryspizza tror jag. Palla betala över 50 spänn på en pizza. Det blir ju redan dyrt med allt skräp jag handlar, tyvärr...
Sitter och skakar, men vet inte om det är för jag bara ätit frukost vid 12 tiden eller om det är för jag har ångest.
Jag bryr mig nog egentligen inte... Jag orkar nog egentligen inte bry mig, nu vill jag verkligen ha choklad. Jag orkar inte heller äta vettigt just nu, har för mycket disk, orkar inte fixa mer disk. Orkar inte laga mat. Trött. Så då blir det väl så här...
NU är dagens mål satt!
IDAG ska jag äta ett par äggmackor, på flatbröd med kaviar. Kokar ägg just nu och ska göra lite te, slå på en trevlig film och bara mysa.
Idag mår jag bra psykiskt även om dagen började med onda tankar. Idag har jag gjort mitt bästa.
Jag har bidragit med något i skolan trots allt, jag har rört på mig, hunden är glad och jag känner mig glad. Jag tänker bortse att jag inte alls ätit idag, jag vet att det är dumt men det skiter jag i nu. För just nu är det liksom större fokus på att hetsäta mindre. Varje dag sliter mycket. Nu har jag under den här veckan fått till TVÅ hetsätarfria dagar. Japp, jag vågar säga TVÅ trots det är två timmar kvar av den här dagen :)
Man får inte glömma att njuta av det som känns bra.
Vågar man...?
Tanken om att jag ser fet, ful och äcklig ut imorse har lett till att jag chansat och valt att gå utan mat alls...
Klockan är över fem. Jag ska snart ut med hunden på promenad.
Och jag har ätit... taaadaaa... INGET! INGET idag. Mer än mina tabletter som jag höll på att glömma bort.
Jag är hungrig just nu. Men vet inte om jag vågar äta. Var iväg och köpte hundmat och kände att jag inte behövde stanna på vägen hem för att handla lite skit. Så nu har jag gått på fasta hela dagen och känner oro över att om jag äter så blir det inte en hetsätarfri dag idag.
Min kompis berättade vad hon hetsåt igår kväll. Jag blev inte ens triggad, inte sugen. Ringmunkar. Nja, jag är nöjd. Choklad? Nja... Nä. Salta chips, där ryckte det lite i salivkörteln men känner att jag står ut utan dem.
En kram till mig själv
Stannade till på en parkbänk på kullen när jag var ute. Satt och storgrät. Var så himla ledsen över allt möjligt.
Så trött på skiten. Så trött på livet.
Ändå tacksam för det finns folk runtomkring mig.
Fixat backup till hunden. Tror jag får vara beredd på att lägga in mig snart. Känns som jag närmar mig mitt sammanbrott jävligt fort.
7Eleven har öppet. Jag funderar på att gå dit och köpa nåt. Men är det värt det? Dyrt där ju. Tror jag får städa upp här och sen lägga mig istället.
Hade också första paniksångestattack på över ett år nu.
Hoppas på att kunna fasta imorgon. Kommer säkert misslyckas bara för att... Hetsäter jag EN gång så är jag nöjd. Hetsäter jag TVÅ gånger tar jag mig till sjukhuset och lägger in mig tror jag. Orkar inte spy. "Har mat" upp i halsen just nu också. Vidrigt. Äckligt.
Slut på babbel.
Livet är så jävla ovärt just nu...
Tar en promenad i mörkret och gråter lite tror jag.
Oj oj vad det svänger alltså...
Började överväga vid lunchen att jag skulle iväg och springa ikväll ändå, satt då och åt kvarg. Planerade NÄSTAN för att äta pasta med tonfisksås, något jag verkligen tycker om.
Men under eftermiddagen blev jag bara tröttare och huvudvärken starkare. Så här sitter jag med löpsug lika med noll och matsug lika med noll. Jag måste ta mig till Maxi sen, bara för mina piller är slut och jag måste ha dem ikväll. Så det blir... Trumvirvel... Jovisst hetsätning. Bara för jag har nåt slags tvång att handla skit när jag väl handlar.
MEN, icke att förglömma. Jag klarade gårdagen utan att hetsäta. Det betyder att jag kan fixa det igen!
Med andra ord har jag inte ångest just nu egentligen. Bara bra jävligt trött på allt. Hade jag inte varit tvungen att gå till Maxi idag så hade jag med stor sannolikhet skitit i det. Jag önskar att jag hade förmågan att möta mina egna känslor. Men det är så mycket enklare att gömma sig bakom skiten.
Och så vände det igen
Jag vaknade alldeles för tidigt. Somnade om vid nio bara för jag vägrade gå upp. Vaknade vid tio och kände att dagen var... Ja nåt var det iallafall. Vad kan jag inte sätta fingret på.
Helt ärligt, hela kvällen igår tänkte jag bara på att spy. Ville spy. Ångest. Spy och spy. Men jag besegrade det iallafall och det är huvudsaken.
Idag är jag trött och har huvudvärk. Det är torsdag. Torsdagslöpning. Men jag får nog ta bort det från kartan, känner mig klen och tjock idag.
Åt ägg till frukost. Jag och mina ägg. Kände lätt mättnadskänsla nu och jag vill bara spy. Känner mig tjock. Eller jag vill egentligen äta en massa först och sen spy. Fantasierar om ringmunkar och ballerina kladdkaka. Helt sjukt. Pizzan är jag inte längre lika sugen på. Men pommes vill jag ha... skiter i pommes idag. Inte värt det.
Skräp. Gå och dö?
Ikväll har jag ätit MAT!!!
Kycklingwok med nudlar. Guuuud vad gott!
Hon la upp en normal portion till sig själv. Och så fick jag ta till mig själv. Till maten blev det Ice Age 4.
Jag åt en liten portion. Och tog lite till sen. Men mer vågade jag inte äta. Mätt blev jag inte, konstigt när mina mättnadssignaler är helt fucked up. Så istället för att sitta och häva i mig som ett djur valde jag att vara nöjd innan det triggade igång nåt.
Filmen får ett högt betyg, söta djur och spänning i en och samma film. Sen diskuterade vi kring ätstörning, träning, syn på kroppen, hur folk påverkar en och resten. Jag tycker det är så skönt att hon har en avslappnad inställning till ätstörningar och att jag kände mig trygg i hennes sällskap och vågade därför äta.
Jag kom hem, var vansinnigt sötsugen. Valde att inte bry mig om att gå och handla. Det var bara sötsuget. Maxi här har öppet till 23 men jag bestämde mig för att ta en proteinshake mot sötsuget.
Nu ska jag borsta tänderna och sen lägga mig. Jag kan nog officiellt idag uttala att jag haft en hetsätarfri dag idag! Det var längesen känns det som. En vecka sen tro?
God natt
Äntligen!
Min sjuksköterska ringde, precis som avtalat. (och här fortsätter min obefintliga tillit till psykvården stiga)
Jag har fått en läkartid på ätstörningsenheten den 9 november! 23 dagar förvisso. Många dagar att hetsäta och kräkas på. Och svälta. Men nu är stenen i rullning. Det var en stor och tung jävel att sätta i rullning. Men jag lyckades!
Fastän jag sitter och äter dagens andra mål som består av kvarg och hallon sitter jag och skakar. Jag känner inte riktigt behov av att hetsäta just nu. Det är kallt i lägenheten men jag fryser inte. Jag bara... skakar? Kan vara ångesten. Men den är i sådana fall inte identifierbar just nu. Kanske att jag åt kvargen. Och inte såg till att jag fastade helt. Men jag hade ju inte planerat ett skit idag, så jag kan inte längre se intaget av kvargen som ett misslyckande. Jag sa ju inte heller att jag skulle fasta. Därmed basta.
Föreläsningen idag kändes bra, för första gången på länge. För första gången satt jag inte och funderade på vad jag skulle hetsäta. Inte heller vad jag skulle äta. Eller okej, jag funderade på om jag skulle äta lite kvarg när jag kommit hem eller om jag skulle vänta tills middagen ikväll hos kompisen. Men bestämde mig för att minska på risken för hetsätning, vilket betyder att jag ska försöka äta. Idag vill jag inte spendera en enda krona. Sen lämnade jag saken och fokuserade på lektionen.
Nu ska jag ta ut mig själv och min härliga vovve på en skön promenad innan jag beger mig till middagen.
Kan man bli frisk?
Satt och googlade bilder, använde orden "wellness", "healthy" och där tog det stopp. Jag blev bara irriterad.
Jag sitter och stirrar på frågan jag ställt i rubriken. För stunden har jag lämnat det töckenet jag vandrade runt i igår. Ångesten krafsar inifrån men för stunden ignorerar jag den. Jag har ätit ett par ägg till frukost.
Tittar man på alla bilder jag fått upp är det bara en jävla massa grönsaker som dyker upp, springande människor och alla ler så äckligt mycket och verkar så äckligt lyckliga. Till och med en joggande FAMILJ!
För mig är det inte lika med att vara hälsa att leva på enbart grönsaker (om man nu inte är vegetarian/vegan). Det är inte heller lika med att man joggar. Det är inte heller att gå på SPA och få sköna behandlingar.
För mig är man hälsosam och frisk när man inte tänker på allt man äter, när man inte räknar kalorier och oroar sig för att antingen få i sig för lite eller för mycket. Tränar för att må bra, det kan vara allt från enbart vardagsmotion till att träna 6 dagar i veckan, viktigast är det att kunna koppla av och strunta i träningen utan ångest eller känna sig nedslagen på något vis. En behaglig livstil och balans mellan ätande och träning samt man unnar sig saker utan att känna något negativt inför det.
Och nu... Kan man bli frisk från ÄS? Bulimi i mitt fall... 100% frisk tror jag inte på. Men det för oss till andra frågor. Hur definieras "frisk" egentligen? För visst kan bulimiker och ätstörda bli friska! Hur då? Genom att ta makten över sjukdomen. Även om återfall alltid kommer finnas. 100% frisk i mina ögon är att man aldrig har återfall. Man är helt fri från tankarna etc. Men så är det inte i verkligheten.
Nu, bara för jag vill ha en bra dag idag och vägra hetsätning och kräkning (jag säger inte jag inte får men jag VILL INTE idag. Händer det så visst men jag VILL INTE) skriver jag det här som en del av rehabilitering.
Frisk från bulimin är jag när jag
Inte hetsäter och kräks oftare än en gång var tredje månad.
Kan äta vanlig mat och vanliga portioner utan att få ångest
Är viktstabil på normal kost
Kan äta godsaker med måtta
Det är iallafall min bild av vad som innebär att vara frisk från bulimin. Och om alla punkter inte uppfylls när jag väl är där är det okej också. Idag är dagen då det är okej att vara grå.
Nu är klockan halv tolv. Och jag känner för att läsa lite i mina ekonomiböcker och så kommer det bli. Det är lika bra att läsa lite, tentorna kommer ju snart.
Ha en fin dag.
Gått runt i en tjock dimma
Det blev ingen skola för mig, somnade kl ett och vaknade kl tre, tog ut hundarna och sen ville jag hetsäta.
Men tiden passade inte så jag fick vänta tills ikväll. Blev två omgångar. Minns inte ens varför jag stack för att handla. Är nog för jag var trött och uppgiven helt enkelt. Det var nog inte nödvändigt men ändå nåt tvunget.
Nu ska jag sätta på en film och somna till den.
Och aldrig mer ta ångestdämpande. Det sabbar ju min skolgång för fan. Tenta om 2 veckor. Jag måste ju börja plugga men det går ju inte att lära sig ett skit när det är så här.
Imorgon satsar jag på en hetsätarfri dag. Är ju bortbjuden på middag, jag både längtar till och fasar inför den. Jag är livrädd att hon ska lägga upp en jätteportion och säga "Här har du en normal portion mat". Jag kommer ju inte tro henne. Jag är livrädd att hon ska woka grönsakerna och kycklingen i mycket olja. Men imorgon tänker jag rusta upp mig för en mindre strid.
Jag är trött på att jag hela tiden tänker på mat. Jag har fått en dille på kebabpizza med strips. Det blir nog det när jag ska hetsäta nästa gång.
Var i färd att leta efter en liten anteckningsblock på Maxi, för att ha den som stöd. Men jag hittade inte ett litet nog. Så får försöka ta mig till stan och se om jag hittar nåt där. Den ska passa i fickan är tanken.
Jag orkar inte kräkas varje dag. Inte okej heller... Måste fixa det här på nåt vis. Visa att jag har viljan men inte verktyg och redskap för att bli frisk än.
Jag fick inte tag på sjuksköterskan på VPM idag, inte ringde hon upp heller. Så då är det bara att vänta tills imorgon.
Nu ska jag somna lite.
Ångest och slö
Sov riktigt djupt inatt. Drömde dock hetsätarraid, Jag kunde inte bestämma mig för vilken donut jag ville ha. Patetiskt, jag vet.
Vaknade med ångest. Kom upp med nöd och näppe, kom försent till skolan. Tog en 5 mg Oxascand innan jag gick och hoppades på att det skulle hjälpa. Resultat: Jag känner mig drogad, klar att somna. Funkar inte.
Stack hemifrån tidigare eftersom det ändå inte hände nåt där, handledaren dök inte upp.
Kom hem. Åt upp chokladen. Och funderar på att hetsäta ikväll.
Har också ringt till min sjuksköterska men inte fått tag på henne.
Ska nu tvinga i mig ett par ägg till lunch. Och sen ta powernap och hoppas på att jag vaknar till i eftermiddag. Gör jag inte det får jag stanna hemma och sabba min skoldag. Då går jag och handlar och hetsäter och ser ännu en dag av mitt liv gå till spillo.
Och det är då jag säger - aldrig mer ångestdämpande.
Men vill avsluta med nåt upplyftande: Jag fick ett nytt koppel, fin överraskning :)
Hemma igen...
Har promenerat med hunden, diskat och tagit en liten dos Theralen mot ångesten och det ska också funka sömngivande tror jag.
Jag känner fortfarande ett enormt behov av att hetsäta och spy. Bredvid mig ligger en 100 g chokladkaka med nötter. Men jag rör den inte. Inte mer för idag. Det räcker. Jag har fått nog för idag.
Åkte dit, fick träffa två manliga sköterskor och de pratade med mig. De ville nog lägga in men jag sa att jag inte ville det om inte jag kunde ta med mig min hund. Hunden är ett av mina få glädjeämnen, jag har förlorat flera nu på grund av bulimin. Träningen är inte lika rolig, den ger mig ångest eftersom jag inte kan återhämta mig sen och jag vill inte bryta ner kroppen mer än nödvändigt.
Läkaren ställde sen lite märkliga frågor. Men jag fick reda på att remissen är skickad. Öppenvården vet att jag mår skit. Jag bad dem skynda på så jag inte behövde gå och vänta så länge. Precis strax innan jag åkte så fick jag ett sms av min läkare på VPM. Jag måste ge henne en cred, för hon var så snabb med att höra av sig. Nu kände jag lite mer förtroende gentemot henne. Känner också att jag blir tagen på allvar nu.
De märkliga frågorna jag fick var nog bara för att vara noga, det kändes bra. Jag var på psykakuten ikväll mest för att skynda på processen. Att visa att jag verkligen mår dåligt och att jag inte orkar länge till. Det känns som jag springer rakt mot en betongvägg. Förr eller senare är väggen närmare än jag trodde. Den gränsen vill jag inte nå.
Imorgon ska jag ringa VPM och prata med dem. Blir många samtal hit och dit. Mycket ångest. Mycket kamp.
Jag är tacksam för två saker idag. Pappa har redan beställt boken! Och för en kompis skjutsade mig och sedan hämtade mig på PIVA. Jag är så sjukt tacksam!
Nu ska jag lägga mig och koppla av. Och hoppas på att få sova lite inatt.
PS. Herregud vad jag saknar mat. Vanlig mat. Kyckling, ris med currysås t.ex. DS
Akuten nästa
Det blev två omgångar på raken. Spydde och spydde. Munhålan gör ont. Jag mår illa. Jag hatar mig själv.
Stod framför spegeln på toaletten och ser en olycklig och blek tjej. Med chokladklet runt munnen. Spyfärdig. Det är inte längre något liv i de där ögonen.
Spydde, grinade, spydde. Grinade. Under andra omgången ringde jag sjuksköterskan. Sen psykakuten.
Nu har jag maniskt skurit mig och städat undan allt. Allt åker ner i soporna nu. Och jag dammsög. Bara för jag skulle gjort det enligt planerna. Nu får jag ta ut hunden en kort sväng och sen sticka till akuten.
Nu har jag maniskt skurit mig och städat undan allt. Allt åker ner i soporna nu. Och jag dammsög. Bara för jag skulle gjort det enligt planerna. Nu får jag ta ut hunden en kort sväng och sen sticka till akuten.
Det här livet är inte värt att levas. Ett helvete jag inte önskar en enda människa. Jag förlorar bit för bit av mig själv till bulimin. Jag är trött. Jag är trött på alla tankar, alla känslor.
Det blir nog en lång promenad senare ikväll när jag kommit hem igen. Inläggningen kommer inte på tal för mig. Akutbesöket jag gör nu är för att påskynda den här jävla skämtet. Så jag får hjälp NU.
