Kampen mot bulimi

Åt tills jag storknade. Verkligen. Hade ont i magen. Tvingade i mig mer vätska. Bara för att det ska bli enklare att spy.

 

Spydde nog mer än någonsin. Började hetsätningen med chili cheese som jag hittade på Willys och doppade dem i stark tacosås. Sen åt jag en massa annat. Bulimikarriär i full fart. Fan...

Note to self: Ät inte starkt kryddad mat om man nu vill spy. Ont i halsen. Spydde tills jag inte lyckades få upp mer. Kände mig inte mätt längre när jag var klar. Men inte heller hungrig. 

 

En och halv timme senare känner jag mig hungrig. Jag har lite kvar att äta ur hetsätningen. Men vet inte om jag vågar äta. Av rädslan att känna att jag vill spy upp det igen. 
Funderar på att ta mig ett kvällsmål. Men känner oro för att bli mätt. Mätt = spyr gärna.

 

Jag är också livrädd för att mitt sätt att spy ska göra det svårt för mig resten av mitt liv. Jag spyr inte med några hjälpmedel, dvs inga tandborstar i halsen, inga fingrar i halsen. Ingenting sånt. Hur jag spyr tänker jag inte berätta. Av den anledningen att jag inte uppmuntrar det här beteendet. Så ni som inte vet hur man spyr och inte lyckats med saker ner i halsen inte kan sluta som mig. Jag har inte lätt för att spy annars, Försökte med fingrarna en gång men krampade så in i helvete i hela kroppen och fick en större ångest än att jag var smällsvullen. 

 

Hade en tanke tidigare idag om att tvinga i mig mat så jag blev mätt. Alltså, behagligt mätt och inte svullen-mätt. Men jag blev bara rädd. För att jag ska bli fet... 

 

Just nu är jag väldigt ledsen. För jag saknar verkligen att äta vanlig och god mat. MAT. RIKTIG MAT!!! Men nu klarar jag inte ens av det pga ångesten. Jag har en halv älg i frysen. Men kan inte ens laga det. För jag är så jävla rädd för att bli tjock. Samtidigt som jag är så jävla medveten om att bulimin inte gör mig smalare.

 

Ikväll var lite annorlunda. Jag skar mig inte. Kände inte för det. Så jag lät bli. Friskhetstecken? Nja... Kände nog mest att armen var lite väl karvad, finns inte mer plats att karva på, om inte på insidan av armen. Jag är inte så säker på om jag vill skära mig där än... 

 

Nåja. Rasta vovve, mata honom och sen lägga mig och dö. Eller nåt. Trött på livet. Trött på mig själv. Framförallt trött på att inte kunna hantera på den här förbannade sjukdomen.