Kampen mot bulimi

Livet som ätstörd. Med lite tillbehör.

Dagen är nästan slut

Publicerad 2012-10-30 21:37:39 i Allmänt, bulimi, tankar, vägen till frisk,

Jag har precis tuggat på en proteinbar och dricker multivitamineraler till. Jag handlade idag, blev mindre än tänkt och sen såg jag att det var specialpris på Marabous fyllda "lyxchoklad" och jag bara var tvungen att ta en... 
 
Så nu har jag en förpackning negerbollar och en chokladkaka hemma. Ja ni läste rätt, jag HAR dem kvar. Med andra ord har jag inte ätit upp nåt av dem. Proteinbaren får vara subistitut för choklad idag.
 
Jag är totalt likgiltig inför tentan, jag kände att jag gjorde mitt bästa och om det blev fel och inte räckte till, så får jag väl ta igen det senare. Nu har jag ju bulimin, ångesten och allt skit att hantera. 
 
Boken kom igår, men skickades till Maxi. Såklart glömde jag att hämta ut den när jag var där och handlade och trots de knappa 600 metrarna så orkade jag inte gå tillbaka och hämta ut boken igen på grund av min hemska huvudvärk. 
Kom hem, åt min tacogratäng, den är så sjukt god att man aldrig tröttnar på den! Sen var det dags för en promenad med hunden. Sen ställde jag mig och duschade. 
 
Insåg att min kompis hade rätt. Jag hade skurit lite djupare i de senaste såren än de första. Kände mig lite ledsen, varför kan jag inte vara snäll mot min kropp? Jag misshandlar ju den när jag håller på som jag gör. Hetsäter. Kräks. Skär.
Även om önskan att kunna vara snäll mot mig själv finns kunde jag inte låta bli att hata vad jag såg när jag tittade neråt. Men jag läste i nån blogg om att författaren gick i kroppskännedom för att lära sig att åtminstone inte hata kroppen. Att se den med "snälla ögon". Jag tror jag ska ta och googla upp det. 
 
Sen ska jag dyka ner i sängen, för jag är helt slut. 

Mobilbloggen funkade inte igår...

Publicerad 2012-10-30 13:29:53 i Allmänt, bulimi, feelgood, tankar,

Men det blir en sen uppdatering. Igår har jag ätit som jag skulle, inte hetsat eller spytt vilket känns väldigt skönt. På kvällen ville jag baka filmjölksbröd och det blev en dubbel sats så det blev en limpa och 12 bullar. Jättegott!
Det är märkligt hur man kan fungera, antingen blir jag stressad av att behöva göra saker eller så gör jag det. 
Tror att jag inte hade suget efter att äta skräp igår tack vare att min kropp börjar komma in i det här med ätandet. Fast emellanåt kan jag känna att jag vill ha nåt sött, men det kan jag strunta i. 
 
Såg också att jag hade tenta först i eftermiddag så jag blev lite bitter, jag hade hellre skrivit på morgonen. Men nu har jag iallafall fått pluggat lite till. Och sovit ut. 
 
Idag måste jag handla och det tänkte jag göra efter tentan. Jag är lite nervös för det faktiskt. Känns tentan åt helvete så... Men å andra sidan, även om jag inte skulle behövt handla hade jag ändå gått och handlat skräp om jag blev på dåligt humör. 
 
Men nu håller vi tummarna för mig! 

Sanningen i vitögat

Publicerad 2012-10-29 09:07:00 i Allmänt, bulimi, tankar, vägen till frisk,

Vaknade idag. Lite svullen om magen. Ja jag är en slav och ägs av en bit glas så jag var givetvis tvungen att ställa mig framför fanskapet och granska mig själv. Jag är svullen om magen men det tror jag beror på att jag åt middag klockan halv elva elva tiden igår kväll. Men det kunde jag bortse från eftersom det inte är nåt dåligt. 
Och jag konstaterade att jag INTE längre är svullen av allt vätska. NU förstår jag verkligen varför bulimiker har så svårt för att sluta spy. Dels på grund av ångesten men också ångesten som uppkommer när man låter bli att spy och man sväller upp direkt. Hej vattenballong, typ... Inte så jättesexigt. 
Så fort man låter bli att spy och börjar äta så känner man sig som en vandrande valk och då får man ju panik, det sista man vill är ju att gå och bli tjock. 
 
Hur kan jag vara så säker på att det är vätska? Om du står och slår dig själv lite lätt på magen där du anser är fett. När det dallrar och det liksom blir som vågor, då är det vätska. Fett är mer kompakt och dallrar inte. (Jämför vatten och olja)
Har man spytt dagen innan och inte hunnit lägga på sig vätska så dallrar det inte lika mycket, det liksom är lite "fast", då är det fettet du ser. Och alla vi behöver fett på kroppen! Speciellt vi kvinnor. Underhudsfett behöver vi, överflödigt fett är inte alls nödvändigt och det kan vi ju undvika.
 
Ska ta en resorb nu och hoppas på att jag inte drabbas av huvudvärk för jag är uttorkad. Det gör ju att jag tappar lusten och kontrollen. Även om jag simmar runt i sjuka tankar finns det ju en del av mig som fortfarande är frisk och jag försöker agera efter de friska tankarna så gott jag kan.
 
OCH IDAG ÄR DET MÅNDAG!!! Hoppas hoppas hoppas hoppas boken kommer fram till mig! 
Kom till mamsen nu!!!
 
Sista chansen att plugga till tentan imorgon. Känn ingen press alls............

När man inte riktigt vet...

Publicerad 2012-10-28 17:43:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

... vad det är man egentligen känner. Det pendlar upp och ner hela tiden. Varje stund som kommer är lika med ett blankt blad i mitt liv. Jag köpte godis för tentaplugg brukar vara kopplad till godissnaskande, det här är något alla studenter känner till. 
Sagt och gjort. Satt och snaskade på godis. Och nu när jag pluggar och går igenom gamla tentor känner jag ångesten torna upp. Pluggångest, tentaångest.
 
Jag kom hem och var så nöjd med att jag gjort bra saker idag. Ätit bra och inte slarvat så mycket. Men nu orkar jag inte bry mig längre. Jag har skakat till och från helt utan anledning men nu är det en stor knut i bröstet, jag får nästan kippa efter andan. Tanken på att jag behöver laga middag gör mig ångestfylld, hur ska jag hinna? Det är så mycket känslor som jag inte ens kan ta till mig och hantera dem. Jag blir bara stressad av blotta tanken att jag har lite saker att göra hemma som jag känner jag måste fast jag vet att jag inte måste. 
 
Nu vill jag ha kakor. På med masken med andra ord... 

Ännu mer självhat...

Publicerad 2012-10-28 10:07:25 i Allmänt, bulimi, tankar,

 
Vaknade och kollade mig i spegeln, den förbannade spegeln. Ska ta ner den idag. Om jag orkar. Vet bara inte var jag gör av den sen. Skiter i om jag får 7 års olycka om jag krossar den. Fan, hela livet har varit en enda stor olycka med goda inslag. Inte tvärtom. Känns det som. Så jag fortsätter gärna på det temat om priset är sådant för jag krossar skiten. Kan ju knappast bli sämre.  
 
Önskar nästan att jag spydde igår efter chokladen. Nu är jag mer uppsvälld än någonsin. Magen står ut. Jag tittar på min sargade arm och tänker att nu får jag fortsätta på insidan för att "få plats". Vädret är fint. Jag tvättar. Jag gör nåt vettigt. Men ändå känns det... skit? Jag har svårt att fokusera blicken, det känns som om den inte får grepp på nåt. Bara flackar runt. 
 
jag. är. trött. 
 
 
PS jag har ändå ätit frukost.

Not enough.

Publicerad 2012-10-27 22:58:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

 
'
Först nu börjar jag repa mig lite efter de här hemska dagarna. Känns som jag gått runt i en dimma och mått skit. Har iallafall inte skurit mig sedan i onsdags om jag inte nu minns fel. Just nu sitter jag här vid ganska gott mod. Har ätit alla mål som jag skulle gjort, inte fuskat. Idag har jag inte spytt och ätit bara 200 g choklad. Har ont i halsen och i munnen efter kräkanden de senaste dagarna och inte haft lust att engagera mig så mycket i mat, mest tagit nåt och ätit bara för att inte gå ifrån matschemat. 
 
Idag har jag orkat plugga och sen ta en längre runda med hunden, det var längesen. Jag har börjat känna att jag får tillbaka energi. Men självförtroendet är verkligen i botten, det är som ett jävla skämt. Jag har inte ens tentaångest för NU är det inte värt det, jag har tillräckligt med ångest. Pluggar bara så gott jag kan sen får jag skriva vad jag kan på tentorna.
 
Just nu hatar jag mig själv så jävla mycket. Känner mig som en stor jävla fet valross. Vill bara gråta och lägga mig i fosterställning och hetsäta en stor jävla påse choklad i nån form. Jag är så trött på att aldrig kunna vara snäll mot mig själv. Jag vill gå och kräkas (varför vet jag inte). Jag vill skära mig bara för att. Men jag gör inte det för nu är det inte okej. Jag vet att jag känner mig som en stor jävla valross för jag spyr så jävla mycket och kroppen tar alla sina chanser den kan till att suga åt sig så mycket vätska som möjligt. Jag hatar att jag ser så jävla uppblåst ut jämt. Jag hatar att vara sugen på allt möjligt.
 
Trots den här negativa texten så mår jag inte så jättedåligt (Läser texten en gång extra och tänker "Haha, det där var ju jävligt motsägelsefullt", men ja, kanske ett tecken på labilitet helt enkelt). Tankarna kommer och går. Jag känner mig så otillräcklig och så värdelös. Jag är bara trött på livet. Jag vill bara somna och inte behöva vakna. Sova bort en tid. Starta om på nytt. Men å andra sidan vill jag inte alls starta om på nytt. Vänner har jag ju här, även om vi inte håller så mycket kontakt. Mycket är på grund av att jag dragit mig tillbaka och är hellre hemma. 
 
Mitt mående kan vi kalla för likgiltigt just nu och att mitt huvud är åt helvete. Det känns som att kroppen och knoppen inte alls kan samarbeta på nåt vis. Ville så gärna sticka och träna idag men jag hetsåt och spydde TRE gånger igår kväll. Så nej jag valde att äta kvällsmackor och sen lägga mig. Samma sak idag. Ingen träning den kommande veckan heller. 
 
Jag får prioritera för att orka med allt. Försöker göra saker som ger mig glädje men det är ju inte lätt alla gånger. Det är också jobbigt att må skit, se sig själv i spegeln och försöka rätta till det som ser åt helvete ut. Försöka se ganska söt ut men ser bara alla skavanker i ansiktet. Jag VET att ingen märker dem lika mycket som jag själv. Men jag kan bara inte låta bli att hata mig själv, se mig själv förfalla och ens tillåta mig att göra det för jag inte klarar av att hantera mina känslor. 
 
Sen när jag väl gått ut sätter jag på mig en mask. INGEN skulle misstänka att jag mår så dåligt som jag gör. De jag berättat för har blivit väldigt förvånade. Jag är så jävla bra på att ljuga. Jag hatar att ljuga. Men vad gör man om man inte vill gå ut med att man är en självskadande labil bulimiker? 

Lunch intagen som planerat

Publicerad 2012-10-24 12:06:00 i Allmänt, bulimi, tankar, vägen till frisk,

Och jag skakade av ångest. Hatar känslan av att vara mätt. Känner mig så svullen och äcklig. 
 
Men... man har två val. Antingen hoppar man från en klippa ner i vattnet. Eller så klättrar man ner för att känna på vattnet först. För mig som bulimiker och sen tidigare gamla tankemönster är livet ofta svart/vitt. Allt eller inget. Så därför väljer jag att hoppa. Följa matschemat. Om jag börjar smyga in mat kommer jag ligga på för stort underskott och kroppen kommer bara skrika efter hetsätning. Knoppen orkar då inte och viker sig.
 
Till lunchen gjorde jag äggomelett med skinka. Planen är att äta lite keso med bär till mellanmål. Även om jag har ångest. Skillnaden från den tidigare ångesten är att jag inte längre har hetsätningsångest utan ångest för att äta. 
 
Målet just nu är att äta alla mål som planerat. Oavsett om jag hetsäter/kompenserar.
 
Får jag igång ätandet så kan jag börja träna igen, det hade varit guld!!! 

En kram till mig själv

Publicerad 2012-10-18 23:42:00 i Allmänt, bulimi, tankar,

Stannade till på en parkbänk på kullen när jag var ute. Satt och storgrät. Var så himla ledsen över allt möjligt.
 
Så trött på skiten. Så trött på livet. 
 
Ändå tacksam för det finns folk runtomkring mig. 
 
Fixat backup till hunden. Tror jag får vara beredd på att lägga in mig snart. Känns som jag närmar mig mitt sammanbrott jävligt fort. 
 
7Eleven har öppet. Jag funderar på att gå dit och köpa nåt. Men är det värt det? Dyrt där ju. Tror jag får städa upp här och sen lägga mig istället. 
 
Hade också första paniksångestattack på över ett år nu.
 
Hoppas på att kunna fasta imorgon. Kommer säkert misslyckas bara för att... Hetsäter jag EN gång så är jag nöjd. Hetsäter jag TVÅ gånger tar jag mig till sjukhuset och lägger in mig tror jag. Orkar inte spy. "Har mat" upp i halsen just nu också. Vidrigt. Äckligt. 
 
Slut på babbel.

Oj oj vad det svänger alltså...

Publicerad 2012-10-18 15:54:00 i Allmänt, bulimi, tankar, ångest,

Började överväga vid lunchen att jag skulle iväg och springa ikväll ändå, satt då och åt kvarg. Planerade NÄSTAN för att äta pasta med tonfisksås, något jag verkligen tycker om.
 
Men under eftermiddagen blev jag bara tröttare och huvudvärken starkare. Så här sitter jag med löpsug lika med noll och matsug lika med noll. Jag måste ta mig till Maxi sen, bara för mina piller är slut och jag måste ha dem ikväll. Så det blir... Trumvirvel... Jovisst hetsätning. Bara för jag har nåt slags tvång att handla skit när jag väl handlar.
 
MEN, icke att förglömma. Jag klarade gårdagen utan att hetsäta. Det betyder att jag kan fixa det igen!
Med andra ord har jag inte ångest just nu egentligen. Bara bra jävligt trött på allt. Hade jag inte varit tvungen att gå till Maxi idag så hade jag med stor sannolikhet skitit i det. Jag önskar att jag hade förmågan att möta mina egna känslor. Men det är så mycket enklare att gömma sig bakom skiten. 

Om

Min profilbild

Den här bloggen handlar i stort sett om bulimi och övrig problematik kring ätstörningen och ångest. Hur det fungerar i vardagen. Jag är student och har en hund samt ett brinnande intresse för träning. Hur ska jag orka med allt? Meningen med den här bloggen är att visa sjukdomens sanna sida men också hur jag kämpar för att bli frisk. Det finns bloggar där det mest handlar om tillfrisknande och tanken är att det ska vara feelgood-känsla i hela bloggen eller bloggar som visar den mörka sidan av ÄS men bloggerskan har inte varit i stånd att söka hjälp eller inte fått hjälp än. Jag ville kombinera bägge för att ge ökad förståelse i hur tankarna kan dåna som en stormvind i huvudet på en och man bara önskar att det var en ljummen bris. Jag tampas just nu med vården, har inte fått hjälp än och håller på med självhjälp just nu.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela