Dagen är nästan slut
Jag har precis tuggat på en proteinbar och dricker multivitamineraler till. Jag handlade idag, blev mindre än tänkt och sen såg jag att det var specialpris på Marabous fyllda "lyxchoklad" och jag bara var tvungen att ta en...
Så nu har jag en förpackning negerbollar och en chokladkaka hemma. Ja ni läste rätt, jag HAR dem kvar. Med andra ord har jag inte ätit upp nåt av dem. Proteinbaren får vara subistitut för choklad idag.
Jag är totalt likgiltig inför tentan, jag kände att jag gjorde mitt bästa och om det blev fel och inte räckte till, så får jag väl ta igen det senare. Nu har jag ju bulimin, ångesten och allt skit att hantera.
Boken kom igår, men skickades till Maxi. Såklart glömde jag att hämta ut den när jag var där och handlade och trots de knappa 600 metrarna så orkade jag inte gå tillbaka och hämta ut boken igen på grund av min hemska huvudvärk.
Kom hem, åt min tacogratäng, den är så sjukt god att man aldrig tröttnar på den! Sen var det dags för en promenad med hunden. Sen ställde jag mig och duschade.
Insåg att min kompis hade rätt. Jag hade skurit lite djupare i de senaste såren än de första. Kände mig lite ledsen, varför kan jag inte vara snäll mot min kropp? Jag misshandlar ju den när jag håller på som jag gör. Hetsäter. Kräks. Skär.
Även om önskan att kunna vara snäll mot mig själv finns kunde jag inte låta bli att hata vad jag såg när jag tittade neråt. Men jag läste i nån blogg om att författaren gick i kroppskännedom för att lära sig att åtminstone inte hata kroppen. Att se den med "snälla ögon". Jag tror jag ska ta och googla upp det.
Sen ska jag dyka ner i sängen, för jag är helt slut.
