Träning som belöning?
Jag skrev tidigare att jag skulle börja äta och sen belöna mig med att träna lite, för att tänka att jag äter för att träna. Men när jag pratade lite med en bekant som är nyligen utbildad personlig tränare var han tydlig med att han inte tyckte det var en bra idé att använda av sig vare sig kost eller träning som belöning.
Min direkta tanke var "Kosten kan jag förstå, det spårar ju lätt ur, men varför inte träningen?" Jag frågade honom men han svarade inte specifikt på den frågan, jag fick bara hans åsikt. Jag tänkte inte inte mer på det sen. Igår när jag stod i duschen (det är ofta i duschen som jag kommer på saker, av någon underlig anledning) tänkte jag på det här. Varför skulle jag inte använda av mig träning som belöning? Helt plötsligt kom en tanke upp och direkt blev allt logiskt.
När man vill ha en belöning så har man förväntningar på sig att klara av något innan man kan få belöningen. Vi som är sjuka och vill bli friska kan inte bli friska om förväntningar ställs på oss! Tänker jag att om jag inte hetsäter eller spyr på tre dagar får jag träna. Det blir per automatik en psykisk press jag sätter på mig själv. Det gör att jag tycker att uppdraget känns omöjligt. Att jag inte klarar det.
Jag började fundera lite på andra belöningar, som spa, massage eller något annat. Det kanske kan fungera för vissa men för mig ska jag nog inte alls tänka på det viset. Inte bestämma mig för ett antal dagar jag ska vara "ren" innan jag får belöningen, det är inte snällt mot mig själv. Möjligen kan jag efter ett antal dagar spontant tänka att ja, jag har ju gjort bra ifrån mig och då kan jag belöna mig efteråt, inte planera några belöningar i förväg.
Min tanke var god från början, men allt fungerar ju inte alltid i praktiken bara för teorin säger det.
