Ledsen och besviken.
Vaknade med gott humör. Men självklart är jag så pass känslig att jag påverkas mycket vad som händer runtomkring mig.
Var hos sjuksköterskan. Utvärderade mig. Jag är deprimerad. No shit Sherlock!!! Hon visste inte jag åt Fluoxetin. Hon visste inte att jag hade ÄS. Verkar som den där jävla sketna läkaren inte skrev nåt i journalen. Jag trodde han skulle sätta upp mig på väntetid till terapi. Och skicka remiss till ätstörningsenheten. Men ICKE!!! Jag är så arg och besviken. Sen får jag höra att det är 3 månaders väntetid till terapi. TRE JÄVLA MÅNADER!!! Och jag har redan förlorat EN månad på grund av läkaren.
Fick bytt läkare och sjuksköterskan sa att hon skulle fixa remiss till ÄS-enheten och sätta upp mig på väntelistan. På fredag har jag tid med en annan läkare. Jag ska då passa på att fråga om nåt har gjorts efter dagens besök. Och kolla väntetiden till ÄS-enheten. Fan för dem om den nu skulle vara på en månad.
Jag kände mig bara så maktlös och ledsen. Uppgiven. Slöseri på tiden, EN MÅNAD: EN HEL JÄVLA MÅNAD. Och en vecka till. Jag har ätit Fluoxetin i fem veckor idag. Sex veckor sedan jag träffade en läkare.
Jag förnekar visst också att jag planerar att ta livet av mig. Såg sköterskan skriva ner det på mitt papper där jag gjorde testet om jag var deprimerad eller inte. Jag hade sagt att jag hade självmordstankar. Att jag kunde känna att livet inte var värt att leva. Men det är för mitt liv ser ut som det är. Jag vill inte leva med mig själv om jag ska vara så här. Jag vill leva OCH må bra.
Nåja. Hetsåt när jag kom hem efter skolan. Jag åt inte upp allt. När jag kände mig "klar" så såg jag ut så här...
Åt och tryckte på tills jag inte klarade av mer. Drack lite vatten. Gick sen och fick upp en del. Såg magens storlek minska. Kände mig nöjd. Jag känner mig fortfarande mätt eftersom jag inte spydde upp allt men jag fick upp mer än igår. Kakorna satt dock ganska tungt i magen. Sockerfull nu...
Jag som skulle klara av till på fredag. Skulle inte ha satt det målet alls. Eller jo. NU kan jag sätta det målet, jag visste att det här kunde vara lite jobbigt och påverka mig. Och det gjorde ju det. Fredag kl 18.00 då är det 48 timmar utan hetsätning. Vi kör på det!
Blir nog till att kontakta patientnämnden också och klaga lite på min sketna värdelösa läkare. Eller ursäkta. FÖRE DETTA sketna värdelösa läkare.
När jag jäst klart på det jag har kvar i magen och armen torkat städar jag ut skiten och sen sticker jag ut på en skön promenad med vovven.
