Skitskitskit
Mår skit. Allt bara skriker. Jag är förvirrad. Jag vet inte hur jag vill ha det. Jag är så trött på livets oklarheter. Jag vill inte fundera på helt orelevanta saker.
Känner en släng av ensamhet just nu. Hade gärna haft nån som kom och höll om mig. Men jag föraktar samtidigt sällskap. Jag vill inte bli beroende av någon annan. Undrar ändå om jag någonsin kan bli kär. Kär på riktigt. Ingen tonårsförälskelse som jag upplevt, den första kärleken.
Allt folk säger eller vad jag tänker går omedelbart till att bli analyserat. Ångesten bara klöser inuti mig och tankarna bara dånar runt. Jag vill bara fly. Fly långt bort...
Hetsätit. Spytt. Men känner mig långtifrån nöjd. Måste göra en omgång till. I hate my life. And myself.
FUCK FUCK FUCK
Jävla skitliv.
