Kampen mot bulimi

Livet som ätstörd. Med lite tillbehör.

Det var nära ögat

Publicerad 2012-11-14 16:47:24 i

Heldag i skolan, astrött nu. Sega föreläsningar på fm, trodde helt seriöst att klockan var fyra men hon var bara tolv...
På lunchen velade jag och bestämde mig för att äta mina ägg. Istället för ett ordentligt mål. Hade slut på bröd så det blev på flatbröd också. Var inte nöjd när jag åt upp dessa.
Tog fram en påse tortillachips o moffade i mig det, tuggade dock ordentligt. Jag var på väg att hetsa men gjorde det aktiva valet att inte göra det. Jag fick inte i mig så mycket alls.

Varför åt jag inte lasagnen från början för??? Bara för jag tycker tanken på två lagade mål om dagen känns too much! Måste nog ta upp det imorgon när jag ska till min andra bedömning på ÄS-enheten.

Är ute på promenad just nu, när jag kommer hem blir det matlagning. Förhoppningsvis blir maten god!!! Ny rätt, älgfärsbiffar blir det.

Har funderat på att hetsäta. Men känner inte längre samma panik över kroppen. Just nu iaf. Vi får se hur kvällen fortlöper. Känns på ett sätt fel att hålla på o spy samma dag man ska vara snygg och vara rolig. Man är ju knappast rolig när man mår skit. Å andra sidan... Hellre spy och ha ångest för det än att gå på festen och känna mig som en vandrande valk!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Den här bloggen handlar i stort sett om bulimi och övrig problematik kring ätstörningen och ångest. Hur det fungerar i vardagen. Jag är student och har en hund samt ett brinnande intresse för träning. Hur ska jag orka med allt? Meningen med den här bloggen är att visa sjukdomens sanna sida men också hur jag kämpar för att bli frisk. Det finns bloggar där det mest handlar om tillfrisknande och tanken är att det ska vara feelgood-känsla i hela bloggen eller bloggar som visar den mörka sidan av ÄS men bloggerskan har inte varit i stånd att söka hjälp eller inte fått hjälp än. Jag ville kombinera bägge för att ge ökad förståelse i hur tankarna kan dåna som en stormvind i huvudet på en och man bara önskar att det var en ljummen bris. Jag tampas just nu med vården, har inte fått hjälp än och håller på med självhjälp just nu.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela